Det är varmt i rummet från alla duscharna som varit igång och vi tjejer har klätt på oss och håller på med det sista piffet av frisyr, smink och skvaller. Thu-Trang, som är den enda asiaten på hela skolan, går i vår klass. Hon har tandställning och luktar konstigt. Hon lärde oss att äta nudlar som chips, man tar bara och häller kryddorna över, skakar påsen och voilà: en delikatess.
Thu-Trang kommer in i badrummet där jag står och försöker platta ner min lugg. Hon säger att hon vill prata med mig och stänger dörren efter sig.
- Du...jag gillar dig, säger hon.
- Jaha? Ja jag gillar dig med? säger jag och menar inte riktigt vad jag säger. Jag kan inte förstå varför men situationen känns obehaglig.
- Ja men jag gillar dig inte bara som kompis utan så som en kille gillar en tjej, säger hon blygt och tittar ner i golvet.
Världen stannar och jag fattar ingenting. Det hon säger går inte in. Jag är livrädd för att hon ska hoppa på mig så jag tiger och ignorerar henne tills hon går därifrån. Snacket går om att hon sagt ungefär samma sak till några tjejer till. Alla tycker hon är helmysko, ingen vill vara hennes kompis och tillslut byter hon skola.
Thu-Trang är den modigaste 11-åringen jag vet, därför vill jag hylla henne. Hon och alla andra som vågar säga vad de tycker och tänker.
Här följer ett citat från en klok kvinna jag nyligen upptäckt:
“MAKE STATEMENTS also applies to us women: Speak in statements instead of apologetic questions. No one wants to go to a doctor who says, “I’m going to be your surgeon? I’m here to talk to you about your procedure? I was first in my class at Johns Hopkins, so?” Make statements, with your actions and your voice.”
― Tina Fey, Bossypants
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar